När ska du löneförhandla?

När är det läge att löneförhandla? Det givna situationerna är när du har fått ett nytt jobb eller när det genomförs en årlig lönerevision på ditt jobb. Men det finns också andra tillfällen då det kan vara läge att löneförhandla. Om du till exempel har fått helt nya arbetsuppgifter eller ett betydande ökat ansvar på ditt befintliga jobb så bör du undersöka om det finns möjlighet att få löneförhandla. Det är inte rimligt att du ska fortsätta med samma lön om ditt ansvar har ökat avsevärt eller om dina arbetsuppgifter har blivit betydligt mer kvalificerade.

Svårigheter med att löneförhandla

Det är svårt att löneförhandla. Många tycker det är svårt att lyfta fram sig själv och sin egen prestation. Businessmen making handshake while passing moneytycker du att det är svårt att löneförandla kan de här sajterna vara till hjälp. Det finns mycket att tänka på. Det viktigaste är att våga vara tydlig och att förbereda sig väl. Tänk igenom innan vilka insatser du har gjort på sistone som du är extra stolt över och där du tycker att resultatet blev riktigt lyckat. Var också tydlig med dina önskemål. En bra chef kommer att lyssna på dig och använda det du säger för att skapa en så rättvis bild som möjligt av din prestation.

Att löneförhandla vid nyanställning

Den viktigaste löneförhandlingen du gör är förmodligen den när du får en ny anställning. Att få en bra och korrekt ingångslön är avgörande för din framtida lön. Har man hamnat efter från början är det risk att man kommer att släpa efter under lång tid framöver. Ett bra tips är också att byta jobb med jämna mellanrum. Studier har visat att det bästa sättet att höja sin lön är att byta jobb. Det kan också vara en god idé att ta chansen att bli chef om möjligheten erbjuds. Då brukar lönen höjas avsevärt. Om du senare väljer att kliva av uppdraget får du oftast behålla din höga lön.

Vad ska du tänka på vid en löneförhandling?

Vid en löneförhandling finns det mängder av saker att tänka på. Det främsta du bör rikta in dig på är att lyfta fram din egen kompetens och din egen prestation. Oavsett om det rör sig om en ny anställning eller om det är den årliga lönerevisionen på din arbetsplats så gäller det att ta tillvara tillfället och visa att du är värd en hög lön. Många tror att det inte spelar någon roll vad man säger vid en löneförhandling. Men faktum är att en bra chef ser tillfället som en chans att skapa sig en rättvis bild av medarbetarens eller den blivande anställdes prestation.

Att förbereda sig för lönesamtal

Om du redan är anställd och ska ha ett lönesamtal finns det mycket att tänka på. Förbered dig noggrant. läs experternas tips för hur du kan föreberada dig före ditt lönesamtal. Businessman hands passing money, Euro currency (EUR)Det gäller att tänka igenom hur man har presterat den senaste perioden och gärna ha några bra exempel på sådant man gjort som man är extra stolt över eller som man tycker gick särskilt bra. Det kan också vara klokt att vara självrannsakande och ödmjuk och även kunna lyfta fram något som man inte är riktigt nöjd med. Det visar på att man är en balanserad och nyanserad person.

Chefens perspektiv på löneförhandlingen

En bra chef ska vara öppen för att påverkas av det som medarbetaren eller den blivande anställde säger i löneförhandlingen. En bra chef vill nämligen att den anställde ska få en rättvis lön. Om de anställda inte har rätt lön skapar det lätt osämja och illvilja medarbetare emellan på arbetsplatsen. Det är inte något som är eftersträvansvärt varken för en chef eller någon annan. Kom ihåg att din chef också sitter med en begränsad pott med pengar och att det är en utmanande uppgift för chefen att fördela denna pott på ett bra och rättvist sätt. Det gäller därför att vara tydlig med sina egna önskningar.

Lärarnas lönesituation

Lärarnas lönesituation har länge varit ett diskussionsämne i både media och politik. Lärare i Sverige har bland de längsta arbetstiderna i världen jämfört med lärare i andra länder, samtidigt som Sverige ligger nära botten jämfört med andra länder när det gäller lärarnas löneutveckling över tid. Under de tio första åren sedan millennieskiftet har lönen för lärare i OECD-länderna i snitt ökat med 22 procent. I Sverige är motsvarande ökning bara 8 procent. Flera studenter som utbildar sig till lärare idag är oroliga över att den låga lönen är ett uttryck för att läraryrkets status har sjunkit i samhället generellt, och att det inte respekteras längre. De noterar att lönen är mycket låg med tanke på den långa utbildning lärare har genomgått och det ansvar de har. En kvinnlig lärare tjänade år 2014 i genomsnitt 29 300 kronor i månaden, och en manlig 28 800 kronor i månaden. Vad som är hönan och ägget i det fallet är dock svårt att avgöra – har statusen sjunkit på grund av låga löner eller är lönerna låga på grund av sjunkande status?female-213731_960_720

I slutänden verkar det dock som att läraryrkets lön kommer att reglera sig själv, tack vare en normal ekonomisk princip som kallas tillgång och efterfrågan. De dåliga villkoren för lärare i Sverige har nämligen gjort att allt färre söker sig till läraryrket, och att allt färre väljer att utbilda sig till lärare. Detta har i sin tur lett till att det råder brist på kompetenta lärare på arbetsmarknaden, vilket har gjort att arbetsgivarna har tvingats höja lönerna för att attrahera de lärare som finns tillgängliga. Under 2013 och 2014 ökade lärarnas löner lika mycket som det tidigare tog sju år för dem att öka.

Om du liksom många lärare lever på en lön som inte är så hög som du kanske skulle önska, kan du se till att få mer över i plånboken varje månad genom att spara in pengar på andra sätt, till exempel genom att handla kläder, böcker, leksaker till barnen och annat begagnat. På Allaannonser.nu kan du enkelt leta efter det du behöver på de flesta annonssidorna online med en enda sökning, vilket gör att du både sparar tid och pengar.

Dricks och lönerna i restaurangbranschen

För servitriser och servitörer på restauranger över hela världen är dricks en möjlighet till extra inkomst. I vissa länder är dock dricks mera nödvändigt än i andra. Ett tydligt exempel är USA, där dricksen inte anses vara en extra bonus ovanpå en redan bra lön, utan räknas som en del av deras lön som betalas direkt av kunderna istället för av arbetsgivaren. Dricks är med andra ord helt nödvändigt för att serveringspersonal i USA ska kunna leva på sitt jobb, och där anses 25 procent vara en rimlig procentsats att dricksa. I andra länder, till exempel Japan och Kina, är det precis tvärtom – där anses det oartigt att lämna dricks. Och i Frankrike är dricksen oftast redan inräknad i notan.cafe-604600_960_720

Att så olika kutymer gäller kring dricks runt om i världen kan göra att man känner sig osäker även på hemmaplan. Detta gäller kanske särskilt om man äter middag ute med ett sällskap, där alla har sin egen uppfattning om vad som är lagom. En vanlig konsensus är att runt 10 procent dricks är normalt i Sverige. I de nordiska länderna säger dock egentligen traditionen att man kan lämna dricks om man är nöjd med servicen och med maten, men att det inte är ohyfsat om man inte dricksar. Trots det är det något som uppskattas av de som jobbar i branschen, till exempel Eva Gustafsson som jobbar på restaurangen Moccasin i Malmö. Hon menar att lönerna i branschen är låga, och att dricksen därför har jättestor betydelse.

Oavsett om du brukar lämna dricks eller inte när du är nöjd ska du tänka på att inte lämna någon dricks alls när du är missnöjd. Att lämna bara lite dricks för att man är missnöjd skickar blandade signaler, och säger varken att du är nöjd eller missnöjd.

Ett sätt att slippa bry sig om dricks och hur mycket man ska lägga är att äta middag hemma istället. Om du vill ha tips på recept och inspiration för att hitta nya rätter du kan prova på hemma, för att få en mer restauranglik upplevelse, kan du gå in på Matklubben.nu.

Lönesituationen för lokalvårdare

Historiskt har städning varit en uppgift som utförts av de som står lägst i samhället – slavar och tjänare. I takt med att slaveriet avskaffats och klyftorna i samhället har minskat, är städning numera något som de flesta (i alla fall i sitt hem) utför själva, med större eller mindre entusiasm. Men på skolor, företag och andra allmänna platser sköts städning, reparationer och annat fortfarande av en yrkesgrupp som kallas lokalvårdare. Tyvärr dras denna yrkesgrupp fortfarande med det stigma som historien har medfört, och lönesituationen är utformad därefter. Medellönen för en lokalvårdare i Sverige idag är 18 500 kronor brutto, och när Skövde kommun gjorde en kartläggning över lönerna i kommunen, och jämförde 70 olika yrkesgrupper, hade lokalvårdare den lägsta medianlönen av samtliga yrken.clean-863691_960_720

Det finns således av förklarliga skäl de som propagerar för att lokalvårdares löner måste förbättras. Detta inte minst eftersom det är ett yrke som är förknippat med stor risk för arbetsskador. När man tittar på sjukfrånvarostatistiken ligger lokalvårdare som yrkesgrupp högt istället för lågt, och belastningsskador är den allra vanligaste orsaken. Det är ett fysiskt arbete som sliter på kroppen, och skador i skuldror, nacke, ländrygg, hand, handled och underarm är de vanligaste. Förutom den fysiska aspekten kan psykosociala faktorer också bidra till muskelspänningar som leder till skador. Det handlar om faktorer som att många städar ensamma, att de har liten möjlighet att bestämma själva över sin situation och att de inte får stöd från överordnade som ökar stressen i vardagen. Dessa är med andra ord inte skador som uppstår plötsligt över en dag, utan som byggs upp under lång tid. I värsta fall blir skadorna kroniska, vilket gör att den drabbade aldrig kan återgå till sitt arbete. Lokalvårdare arbetar således under ofta krävande arbetsförhållanden, samtidigt som de har några av de lägsta lönerna av alla yrkesgrupper i hela Sverige.

Trots att arbetssituationen för lokalvårdare alltså ofta är långt ifrån ideal finns det fortfarande ett behov av lokalvård, och därför söker sig många till yrket. Om du vill vara säker på att du anlitar lokalvårdare som arbetar under bra villkor, kan du vända dig till Rubin, som är en fastighetsförvaltare i Stockholm.

Löneförhöjningar – hur gör man?

Alla som är anställda vill väl känna att deras arbete uppskattas genom att med jämna mellanrum få en liten löneförhöjning. På de flesta arbetsplatser sker regelbundet ett lönesamtal där en eventuell löneförhöjning kan förhandlas. Det är ofta framförallt upp till arbetstagaren att motivera varför han eller hon ska få en löneförhöjning. I de situationerna finns det saker man kan göra och säga som hjälper en mot en högre lön, och saker som stjälper en helt.money-652560_1280

De flesta chefer är överens om att det man framförallt bör göra på ett lönesamtal är att prata om vad man som anställd har presterat under året. För att motivera en löneförhöjning bör man då prata om vad man har gjort särskilt bra under året och hur man har hjälpt företaget – men även vad man skulle vilja utveckla och vad som skulle kunna förändras på arbetsplatsen. Det visar på engagemang och ärlighet. Det kan också leda till att man får nya uppdrag, som i sin tur innebär en högre lön.

Vad bör man då inte tala om på lönesamtalet? Ironiskt nog håller de flesta chefer med varandra om att man inte bör prata om rena pengasummor, om kronor och ören. Något annat som har motsatt effekt mot den önskade är om man försöker motivera en löneförhöjning genom att jämföra sin lön med sina arbetskamrater. Lönesättningen är på många arbetsplatser individuell, och sätts utifrån varje anställds prestation. Att då säga ”Men han tjänar ju mer än jag” framstår bara som avundsjuka och småaktighet.

Om du känner att du har fastnat på en arbetsplats, och inte kommer högre i lön, kan ett alternativ också vara att byta jobb. Kanske värderas din kompetens och erfarenhet högre på en annan arbetsplats? Om företaget du jobbar på inser att du kommer att försvinna från dem kan de i bästa fall erbjuda dig en högre lön mot att du stannar kvar.

 

Egenföretagares lön

Det finns många olika anledningar till att man väljer att starta ett eget företag, och kanske lämna en tidigare anställning. Det som kan konstateras utifrån statistik kring egenföretagares inkomster är att de flesta antagligen inte gör det för att tjäna stora pengar, eftersom de flesta egenföretagare tjänar mindre som egenanställd än de gjorde som anställda av en annan arbetsgivare. Dessutom får man som egenföretagare ofta jobba mer för den mindre lönen. Istället är sannolikt friheten en drivkraft för många, friheten som kommer med att vara sin egen chef. Statistiken visar nämligen också att egenföretagare är nöjdare med sin arbetssituation jämfört med anställda.

Att egenanställda tjänar mindre än anställda har flera orsaker. En av dem är att de sociala avgifter som vanligtvis betalas av en arbetsgivare ska betalas av den egenanställde, utöver den inkomstskatt som ska betalas in. Skatterna är för övrigt också högre för egenföretagare än anställda. Från bruttoinkomsten per månad måste man som egenföretagare också dra ifrån de kostnader företaget har, till exempel lokalhyra, försäkringar, kontorsmaterial och annat som behövs för företagets verksamhet. Man måste också tänka på att lägga undan pengar till pensionen för att kompensera för den tjänstepension som uteblir som egenanställd, liksom betald semester. Allt detta sammanlagt gör att man som egenanställd kan räkna med att i nettolön få ut lite mindre än hälften av det man fakturerar varje månad.Egenföretagares lön 11

Olika branscher har olika outtalade regler kring vad som är ett rimligt pris. För frilansjournalister rekommenderar Svenska journalistförbundet att man inte ska acceptera ett arvode som är mindre än 790 kronor i timmen, och att man ska fakturera för minst två timmar för varje uppdrag. I många andra branscher ligger dock de normala timsarvodena på en nivå som är betydligt lägre. Kräver man då ett arvode som är markant högre än det får man vara glad om man får några uppdrag överhuvudtaget. Dessa omständigheter leder således till att egenföretagaren ofta får ut mindre lön än vad en anställd sannolikt skulle få för motsvarande arbete.

Att vara egenanställd kommer ju dock med andra fördelar som kan kompensera inkomstförlusten. Om du är intresserad av en egenanställning och tror att friheten den kommer med kan passa dig, kan du gå in på Frilansfinans.se, och få hjälp och råd med uppstarten.

Skillnader i lön mellan män och kvinnor

En fråga som feminismen länge har jobbat med, och som uppenbarligen fortfarande behöver jobbas med, är löneskillnaden mellan män och kvinnor. SACO, Sveriges Akademikers Centralorganisation, presenterar statistik på sin hemsida som tydligt visar att dessa skillnader existerar. Till exempel konstaterar de att kvinnor inom yrken som kräver akademisk utbildning i snitt tjänar 2,6 miljoner kronor mindre i livslön än män inom samma yrken. SACO analyserar detta och menar att det delvis beror på faktorer som att kvinnor oftare än män utbildar sig till lågavlönade yrken. De menar också att kvinnor sällan tar sig till högre chefspositioner inom arbetslivet. Detta skulle till exempel kunna vara en del av förklaringen till att män som arbetar som sjuksystrar har 6 procents högre livslön (eller 900 000 kronor mer i lön över ett liv) än kvinnor, trots att det är ett kvinnodominerat yrke. Trots det, menar SACO, finns det inom tre av fyra akademikeryrken statistik om löneskillnader mellan män och kvinnor som inte kan förklaras med några andra faktorer än kön.Skillnader i lön mellan män och kvinnor 2

Det är till exempel svårt att bortse från att män tjänar mer än kvinnor i samtliga yrkesgrupper som listas förutom tre: yrkeslärare, social omsorg och bibliotekarie. De yrkesgrupper där skillnaderna är störst är högskoleingenjör, civilingenjör och ekonom. Där skiljer det 16 respektive 12 och 13 procent mellan kvinnors och mäns livslöner. Det betyder att manliga ingenjörer tjänar i snitt 2,4 miljoner kronor mer än kvinnliga under sina liv.

Även Statistiska centralbyrån har presenterat intressant statistik från 2013. Den visar bland annat att det inte spelar någon roll om man som kvinna är anställd inom den privata sektorn, av landstinget, av kommunen eller av staten; män kommer alltid att tjäna mer i snitt. Den totala, sammanlagda löneskillnaden mellan män och kvinnor i Sverige 2013 var 4500 kronor i månaden. Statistiken visade också att av de 355 yrken som var med i undersökningen var kvinnornas lön högre än männens i 31 av dem, och lönen var lika mellan könen i 12 av dem.

SCB visade dock också att löneskillnaden har sjunkit med 2,9 procentenheter sedan 2005. Förhoppningsvis kommer den utvecklingen att fortsätta.

Löneskillnader mellan yrkesgrupper

När vi ska välja utbildning inför vårt framtida yrke tänker nog många i första hand på att välja ett yrke som man tycker är intressant och som man kan tänka sig att jobba med resten av livet. En faktor som dock också spelar in i vårt val, i större eller mindre utsträckning, är vilken lön vi kan förvänta oss att tjäna inom yrket.

Ett av de yrkena som tjänade mest under 2013 var värdepappersmäklare. Den genomsnittliga lönen inom yrket var 85 600 kronor i månaden. Det är dock inte ett yrke som rekommenderas om man inte är villig att ta risker. Lönespridningen var nämligen mycket stor inom yrket, där den tiondel som tjänade mest pengar hade en lön på nästan 160 000 kronor i månaden, medan den tiondel som tjänade minst, tjänade under 35 000 kronor i månaden. Dessutom måste man vara beredd på att det är hög konkurrens om jobben i branschen.Löneskillnader mellan yrkesgrupper 2

Ett högavlönat yrke där konkurrensen inte är lika hård är flygledare. En flygledare tjänar i genomsnitt 59 200 kronor i månaden. Vill man tjäna mest ska man söka sig till den privata sektorn, där lönen är i genomsnitt 10 000 kronor högre i månaden än i den offentliga sektorn.

Ett yrke inom samma bransch som också är högavlönat är pilot. Även inom det här yrket är lönespridningen stor: den tiondel som tjänar mest tjänar ungefär tre gånger så mycket som den tiondel som tjänar minst, 97 000 kronor i månaden att jämföra med 31 100 kronor i månaden. I genomsnitt tjänar en pilot 56 300 kronor i månaden.

Ett av de yrkena som har lägst lön i Sverige är tapetserare. Genomsnittslönen är 19 900 kronor, och det är en väldigt jämn yrkesgrupp lönemässigt, då den högsta och lägsta lönen för yrket är 24 600 kronor (vilket innebär att 90 procent av alla tapetserare har denna lön eller mindre) respektive 22 000 kronor (vilket innebär att 10 procent har denna lön eller mindre).

Lägst lön i landet har kaféföreståndare, som har en genomsnittlig lön på 16 700 kronor i månaden. Det innebär naturligtvis att det finns de inom denna yrkesgrupp som tjänar mindre än så.

Även om lönen är en viktig faktor vid sitt yrkesval, skulle sannolikt många hålla med om att det är viktigare att man trivs på jobbet.